Han har tillbringat 40 år på TT Nyhetsbyrån som både redaktionschef och utrikeskorrespondent. Idag byter 78-årige Anders Rhodiner gärna skrivbordet mot sadeln – och efter att kroppen sa ifrån på landsvägscykeln har elcykeln blivit biljetten till att fortsätta rulla på Gotland.

Basen har sedan 1970-talet funnits i Stockholm, men under några år bodde Anders på Gotland. När han inte cyklar går tiden åt till att laga mat, tågluffa i Europa på Interrailkort med hustrun Susanne, lyssna på country, se på tv-serier och umgås med barnbarnen.

Cykelträningen har han hållit igång i snart 30 år. Det har blivit ett tiotal Vätternrundor, ett gäng Cykelvasor och andra lopp. Men vägen till Gotland360 började 2015 i ett annat sammanhang.

– Jag och några andra gotlandscyklister tränade för att cykla Ride of Hope och samla in pengar till Barncancerfonden. Det var då jag kom i kontakt med Philip Willners, berättar Anders.

Sedan dess har det rullat på. Han har kört de flesta av Gotland360:s olika bansträckor under minst tio års tid. Eftersom han dessutom har bott på ön under en period var det en självklarhet att även engagera sig i andra arrangemang, som Gotland360 BikeCamp och kyrkcyklingar – ibland dessutom i rollen som funktionär med uppdrag att langa saft och medaljer till andra deltagare.

Kroppen satte stopp – tills elcykeln dök upp
Efter Cykelvasan 2024 tog det stopp. Knä- och ryggproblem gjorde att Anders trodde att cykelkarriären var över. Men för ett par år sedan öppnades en ny dörr.

– Det glädde mig oerhört att det öppnades upp för att få delta på elcykel. För oss som kommit upp i åldrar där muskler, knän och ryggar ryter ifrån är Gotland360 på elcykel rena medicinen.

I år körde han Fårörundan (80 km), Lugna lördagen (90 km) och Stilla söndagen (90 km). Sällskapet bestod av ett fast gäng cykelrävar på 65+ med tonvis av erfarenhet. Utöver Anders själv var det Annika Kellquist, Anders Fransson, Per Sundberg, Krister Larsson och Tord Westholm.

Så funkar det att köra el i klunga
Många tror att en elcykel förändrar själva cykelupplevelsen, men där märker Anders ingen större skillnad.

– Man känner och luktar lika mycket, man ser lika mycket – kanske till och med lite mer eftersom man inte flåsar lika intensivt som på racerhojen. Skillnaden är framför allt att jag slipper oroa mig för nästa backe eller motvind och regn.

Däremot kräver det viss planering. En elcykel väger omkring 25 kilo med motor och batteri, och utan elhjälp är den tung.

– En elcykel är ju ingen moped. Jag sparar ström genom att använda motorn i motlut och motvind. En laddsladd ligger alltid i cykelväskan, ett vanligt eluttag räcker om det kniper.

I klunga fungerar det bra, även om fysikens lagar sätter vissa gränser:

– Jag kan växeldra som vilken landsvägscyklist som helst upp till 25 km/tim, för där klipper motorn. Sen blir det svårt. Och lutar det lite neråt i medvind hamnar jag efter med den tunga cykeln – men då kommer jag igen i nästa motlut.

Det bästa 360-minnet
Anekdoterna från åren på vägarna är många, men när Anders ska välja ett favoritögonblick landar han i förra årets elpremiär på Fårörundan.

– Bara att ännu en gång få vara med om “360-snurr” med färjan mitt ute i Fårösund, och sedan cyklingen i perfekt väder längs den magiska vägen till och från Langhammars. Det är en upplevelse som förlänger livet.

Hans råd till den som tvekar på grund av elcykeln är kort och gott:

– Gör upplevelseloppet Gotland360 ännu mer njutbart – kör elcykel. Perfekta sträcklängder och du kan fortfarande vara en del av klungan.

3 snabba med Anders Rhodiner
Motvind på elcykel: Inget problem längre. Det är då jag kan gå fram och dra.

I klungan: Kan växeldra som vilken landsvägscyklist som helst – upp till 25 km/tim. Sen blir det svårt. Lutar det lite neråt i medvind hamnar jag lite bakom med min tunga cykel, men kommer igen i nästa motlut.

Bästa rutt: Fårörundan, alla dagar i veckan. Världsklass.